Ibland funderar jag om det var mitt egna fel att det är precis såhär som det är nu? Ställer de där frågorna om mig själv, som jag inte kan hitta svaren på!

- Vem är jag?

- Varför ser mitt liv ut såhär?

- Kommer det hjälpa mig i framtiden eller kommer jag falla som alla andra gånger?

---

Var det slumpen som gav mig detta eller får man det liv man förtjänar?!

För då vill jag veta varför jag förtjänar detta?

---

Det är som en grå dimma bara kör över mig. Jag är fast, ibland i någon dag ibland i flera veckor.Varför? slumpen?

Som så många gånger för kommer jag ut den jag vet de.Men nu orkar jag inte bry mig längre, denna gången kan det lika gärna köra över mig på riktigt, denna gången ser jag ingen utgång. Det finns inget som kan rädda mig från dimman. den där lågan den finns men den är så långt borta.Precis lika långt bort som du är! I wanna break away, och vi alla kommer dö någon gång, frågan är bara när?!